MiMove-bloggen pratade med den glada pensionären Helena som oväntat förändrade sitt liv när hon gick i pension och flyttade till PortugalRedan för 20 år sedan började min man Bengt och jag prata om vad vi skulle göra när våra barn flyttade ut och när vi gick i pension. Vi kom fram till att vi skulle sälja vårt hus utanför Stockholm och istället köpa en centralt belägen lägenhet. Vi skulle också behålla vårt sommarhus i södra Sverige. Och när barnen flyttade gjorde vi just det, vi sålde allt och flyttade in till stan.

Flyttade till staden som pensionärer

Vi levde så ett tag och det var bra och praktiskt, men det kändes helt enkelt inte som det liv vi ville ha som pensionärer. Vintrarna var inte som de brukade vara, vädret var hemskt och även om det är härligt att åka skidor en vecka eller så per år, var det inte lika bra resten av säsongen. Ett par affärskollegor frågade varför vi inte flyttade till Portugal istället för att uthärda det svenska klimatet och det fick oss att tänka. Vi funderade på var i världen vi ville bo om inte i Sverige. Vi har två döttrar och fyra barnbarn, och vi ville inte vara för långt borta från dem. Det uteslöt platser som Thailand och Filippinerna. Vi ville stanna i Europa men med trevligare väder och då var det egentligen bara Medelhavsområdet att tänka på. Vi ville också att det skulle vara ganska enkelt att integreras i vårt nya hemland och vi ville känna oss välkomna.

Vänliga Portugal

Vi tänkte på Spanien, Italien och Frankrike. De är alla vackra länder, men lokalbefolkningen kanske inte alltid är så förtjust i turister. Enligt vår mening verkar särskilt skandinaver ha ett ganska dåligt rykte i dessa länder. Men vi upplevde inte detta alls i Portugal. Varje gång vi har varit i Portugal för att besöka vänner eller med jobbet har Portugal och det portugisiska folket välkomnat oss med öppna armar. Alla har varit så trevliga och vänliga, och Portugal blev snabbt vårt förstahandsval. Dessutom talar de flesta engelska och förväntar sig inte att andra ska tala portugisiska, vilket innebär att det skulle vara ganska lätt att integreras med lokalbefolkningen. Skattereglerna för internationella köpare var också en positiv aspekt men inte den viktigaste; språket och vänligheten var mycket viktigare delar för oss förutom klimatet förstås.

Varmare väder

Klimatet var den främsta drivkraften bakom flytten och vi ville att det skulle vara behagligt under vintrarna och därför började vi titta på Algarveområdet där vädret är varmare. Under 2014-2015 började vi se lite mer fokuserade ut och vi tittade mycket på nätet, speciellt runt området Tavira där det är lite mindre blåsigt. Vi gick också på fastighetsmässor och knöt några kontakter med lokala fastighetsmäklare. Ursprungligen trodde vi att vi skulle hyra långtidsuthyrning, men vi kunde inte hitta bra uthyrningswebbplatser och vi trodde att vi kunde reda ut det när vi väl var i Portugal.

Äkta Portugal

Vi ägnade en vecka under våren 2015 och åkte ner för att titta på olika fastigheter och byar. Vi letade efter det riktiga Portugal utan högljudda turister och vi började med att titta på fastigheter på landsbygden. Det var verkligen vackert, vi såg några fantastiska platser, några udda fastigheter och vackra gårdar. Men vi insåg också att landsbygden inte var för oss. Vi må ha gått i pension men vi är aktiva människor och gillar lite oväsen då och då, landsbygden var helt enkelt för tyst för oss. Vi återvände till kusten och utforskade Tavira och när vi inte hittade något vi gillade där ringde vi några fler fastighetsmäklare och körde längs kusten i riktning mot LagosVi passerade många områden som var avsedda enbart för turister och internationella köpare, och alla dessa områden såg likadana ut och var inte för oss. Men på den sista dagen av vår resa anlände vi till den gamla fiskebyn Ferragudo. Husen hängde nästan från bergssidan och byn låg bara cirka fem minuter från stranden. Den är så vacker. Vi förälskade oss i den här lilla byn och vårt sökande gick in i en ny fas. När vi nu visste var vi ville vara var det lättare att fokusera.

Inte så hjälpsamma agenter

Vi blev förvånade över bristen på hjälp vi fick från fastighetsmäklarna. Det var också svårt att samla information och vid den tidpunkten hade MiMove ännu inte startat. Vi lyckades dock hitta några fastigheter på egen hand. Vi tittade på dem, och ett tag var det mycket fram och tillbaka mellan Sverige och Portugal. Ibland passerade vi varandra, vilket innebar att Bengt åkte ner och tittade på en fastighet när han kom tillbaka till Sverige och sedan åkte jag dit, och ofta gillade vi inte varandras val. Processen blev ganska långdragen på det sättet. Men sommaren 2016 hittade jag en fastighet jag gillade och tänkte "detta kan bli vårt hem". Bengt åkte dit senare och han gillade den också. När vi köpte den hade vi fortfarande inte sett den tillsammans.

Köpa vs hyra

Till slut köpte vi direkt istället för att hyra. Vi köpte ett hus i byns centrum, 50 meter från torget. Byn är bara liten, med cirka 2 500 invånare. De är mestadels portugiser men också några svenskar, britter och holländare. Byn är fortfarande väldigt pittoresk och autentisk. Fiske är den huvudsakliga inkomstkällan, precis som den har varit i århundraden. Det finns små svartklädda damer som går nerför de smala gatorna, precis som man kan förvänta sig i den här typen av by. Vi lämnade Sverige runt nyår 2016/2017 och den 4...th i januari 2017 flyttade vi in ​​i vårt nya hus.

Omöjligt att värma

Vi lät göra en byggundersökning innan vi köpte och det gjorde att vi kände oss trygga att gå vidare med köpet. Men trots det och att vi hade pratat med de tidigare ägarna och kollat ​​räkningarna från det att de hade ägt den visade det sig att det var omöjligt att värma fastigheten ordentligt. Huset vi hade köpt innehöll ett intilliggande före detta stall. Vår ursprungliga idé var att slå igenom väggarna till stallet för att skapa ett större vardagsrum. Men vi inser att det inte var möjligt på grund av uppvärmningsproblemen.

Fullständig renovering

Och även utan att behöva gå igenom stallet behövde allt renoveras och sedan drabbades vi av ytterligare omvälvningar. Arkitekten vi kontaktade ville inte ha jobbet eftersom han tyckte att det var för litet. Sedan var projektledaren vi anlitade usel. Vi, två äldre farmaceuter, två pensionärer, var tvungna att hantera byggprojektet själva. Och vi gjorde det, oväntat bra. Jag dubblade offerten vi fick från mäklaren för att göra en budget. Till slut kostade renoveringen fyra gånger så mycket. Fram till oktober samma år gjorde vi väldigt lite annat än att leva och andas byggarbetet. Vissa dagar hade vi inget rinnande vatten. Ibland kändes det lite som att bo i ett grustag. Men sammanfattningsvis är vi väldigt glada att vi bodde där medan byggarbetet pågick. Vi skulle inte ha kunnat hantera det på distans med alla beslut vi var tvungna att fatta. Och vi behövde också faktiskt bo i huset för att få en ordentlig känsla för det och dess atmosfär. Jag är så stolt över oss att vi gjorde det och att vi har ett så fint hus nu!

Jämförda mål

När vi äntligen bestämde oss för att flytta skrev vi alla ner våra mål med flytten och våra liv som pensionärer i Portugal. Som tur var visade det sig att vi hade liknande mål med flytten till Portugal. Kultur, vänner, träning, hälsa och att lära oss språket. Vi hade inte bott tillsammans på många, många år på grund av arbetsåtaganden. Att bo tillsammans under samma tak skulle också bli en ny fas för oss. Vi tillbringade vårt första år i Portugal med byggnadsarbete. Andra året reste vi och hade vänner och familj på besök. Nu, inne på tredje året, känns det som att lugnet och stillheten äntligen har kommit. Vi har börjat vår träningsrutin, Bengt spelar lite golf och vi vandrar tillsammans i bergen. Vi övar språket och vi har fått några lokala vänner. Vi skulle gärna vilja få fler portugisiska vänner. Vi umgås också mycket med andra nordeuropéer.

Att lära sig språket

Just nu är min prioritet att lära mig språket tillräckligt bra för att kunna ha ett ordentligt samtal med Daniel på den lokala baren. Han är född på vår gata och vet allt som finns att veta om vårt hus. Men han talar bara portugisiska. Jag försökte använda en översättningsapp, men det visade sig att han varken kan läsa eller skriva. Så det enda sättet att gå vidare för mig är att lära mig portugisiska. Det är en riktig motivationskälla! Jag är så nyfiken på vad han kan berätta för mig. Livet efter pensioneringen blev inte som vi hade planerat, och jag älskar det. Vi ångrar inte en sekund att vi flyttade hit. Klimatet är underbart, byn genuin och vi har träffat så många vänliga människor. Det här är riktig livskvalitet!